Ååhhhhh...
Ja herregud, med den här jourverksamheten så skulle man ha en jävla lön.
Istället får man göra uttag på det redan övertrasserade själakontot gång efter gång.
Idag har jag ringt till soc för tusende gången och det verkar efter alla dessa år vara nytt för varje gång.
"Ska jag se det här som en anmälan?" "JA DET SKA DU!"
Man får inga bonuspoäng för att man skickligt parerar och avleder en deliriumhjärna. En aggressiv och oresonabel figur. Man får inga stjärnor på täckbyxslafen för att man lyckas få vederbörande med väska i hand ut i polisbilen utan större mackel.
Klockan tio igår var det klart och då visste vi inte ändå om vi kunde andas ut eller om det skulle komma obehagligeter under natten.
Vilken anspänning, vilken beredskap, vilken maktlöshet, vilken heltidssysselsättning.
Just ja, psykologsamtalet...
