Så här ser det ut här nu på morgonen
Nattjävel.
Trött som en gris men ändå ska jag vakna 300 gånger.
Nu är det kaffe, uppblåst mage och Vasalopp.
Trevligt, men jag önskar jag kunde känna mig bättre till mods. Både kroppsligt och själsligt.
Skallen är som en vibrerande skräck-kupa och kroppen är en värkande historia.
Det är rätt märkligt det här med dialekter, apropå ingenting.
Plötsligt så pratar reportrarna i skidspåret nån slags halvnorrländska/dalmål fast de är från stockholm.
Och på program som "Fuskbyggarna" så har jag lagt märke till att när de ska pressa folk om fulbyggen så lägger de sig till med en grövre dialekt.
Som att det är mer kraft i det än att komma från sådana ställen där det pratas sådan.
Fredrik Lindströms "Dialektmysterier" kommer tillbaka och det ska bli intressant. Tänk när han var i Dalarna och alla ungjäklar pratade nån slags halv-stockholmska.
Alla utom en grabb som hade sin Volvo-240 på parkeringen.
Löjligt.
Stå för din dialekt och stå för den du är säger jag.
