De borgeliga debattörerna tyckte att "fler skulle komma ut i arbete" istället för att barnbidrag, aktivitetsstöd, sjukpenning och försörjningsstöd skulle följa med i kostnadsutvecklingen.
Ja low and behold men om man är barnledig, arbetslös eller sjuk så - håll i er nu - KAN man inte arbeta. Man får ingen lön liksom.Ni vet det där med att man ska kunna leva på sin lön, vilket man heller inte kan idag, det kräver ju att man FÅR en lön för att man har ett arbete.
Josefsson visade ju på felaktigheter i siffror och statistik och visst, rätt ska vara rätt när man sitter i organisationer som i hög grad bygger på folks förtroende, men jävueln... hade han varit smartare i sitt sätt att lägga fram det så hade han kunnat vara tydligare med att framhålla att han håller med om att det FINNS barnfattigdom i olika grad.
Här tangerar man ju den allmänna misstänksamma synen på "folk" som råder idag. Den synen som vars blick bränt hål i utförsäkrade men fortsatt sjuka människor. Att de far med osanning.
Men det är ju vittnesbörder det handlar om. Den lilla människans vittnesmål om sin situation. Om det är en eller flera tusen... - vi måste lyssna!
Vad tjänar ett sådant här program eller en sådan här debatt till? Det framkom ju inte direkt några fakta.
Jag tror inte att det var tanken att det skulle bli så här. Uppdrag granskning vill ställa de förbjudna frågorna och granska det man inte får granska.... men det blir lite fel.
En mamma som röker blir kritiserad för att hon röker men inte har råd att skicka sonen på skolresa. Här kommer Alakoskis poäng in. I fattigdomen följer ofta sociala problem som t ex missbruk. Förmodligen så är det där cigarettpaketet det som får mamman att orka från stund till stund genom dagen.
Människor söker trygghetsöar. Frågan är ju varför i helsike människor i Sverige i dag ska BEHÖVA dessa trygghetsöar. Och varför ska hon behöva välja? När vissa väljer Thailand eller Maldiverna så väljer hon att röka eller att ge upp.
Det är nåt som har gått jävligt fel i det här landet.
