En diagnoslös, depressiv, ångestfylld, humoristisk och skämtsam hästtjejs tankar och analyser om tamfan allt
Leta i den här bloggen
måndag 2 april 2012
Näbb-film och otid
Det här är otid.
Det vill säga för en timme sen, då ar det ännu värre otid. Jag hatar att gå upp tidigt, det finns ingenting som är så ångestfyllt som det. Usch...
Klockan nio ska jag vara i sta'n på möte. Vem i jävulen bestämmer sådana tider? BAH!
Här är i alla fall filmen från longeringen igår. Sist jag longerade Näbben var väl i höstas så nu var de lite nytt igen. Det hade varit optimalt om jag hade haft ett staket bakom henne också men man kan inte få allt så Långben.
Näbben och jag
Beskåda mamma och pappa som står där vid utgången. Titta inte så mycket på den fördankade hösilageplasten som blåst runt överallt.
AAAAHHHH vad jag är nervös.