Jorden kommer inte att gå under med en smäll.
Den kommer att gå under med värme, kyla, översvämningar, sjukdomar och skadedjur - människan inräknad.
Lika kommer det att bli med min egen undergång.
Det kommer inte att säga PANG, det kommer att bli en lång räcka av klämda nerver och stickningar, magkatarr, ångest och osömn.
Igår var det lika igen. Tamfan att det ska vrida och vända sig på inuti och utanpå så man inte kan slappna av en sekund.
Blä.
Jag har aldrig känt mig så här illa. Det blir värre och värre överallt.
Vad jag önskar mest av allt är att fungera som människa. Klara av vardagen. Klara av allt som man ska klara av, Tänk att kunna gå och lägga sig, lyckas sova, gå upp och äta frukost och sen jobba en hel dag, åka hem och pyssla med saker och sen sova igen. Det önskar jag att jag klarade. Verkligen.
Jag får väl vänta tills det blir krig eller nåt. Då kommer jag att klara mig bättre än de flesta. Men det är då det.
