Vi försökte se Pirates igår men när det var en timme kvar av filmen så pallade jag inte mer. Fan man är ju värre än en åldring. Vilken kapacitet.
Likfan så vaknade jag halv sex med nerverna i halsgropen, magen ut- och in och annat fanstyg. Det här är åt helvete rent ut sagt. Jag håller på att gå upp i limningen. I morgon ska jag till arbetsförmedlingen dessutom. Kan bli intressant.
Det är vår. Det är April. Det är den vackraste tid som jag vet. Doften ute är fantastisk. Fåglar och djur lever upp och så fort man går ut hör man deras livfulla sång. Ekorrarna i granen var inte rädda för mig när jag kom till stallet igår. De lekte i trädet och jag stod två meter ifrån och tittade på dem.
Men jag har en svart slöja för mina ögon. En stor tung sten i mitt bröst. Ett ok som tynger mig ner i marken och en inre ångestfylld jagande oro som gör att jag inte kan njuta av nånting. Bara jagas. Trängas in i ett hörn.
