Leta i den här bloggen

söndag 14 april 2013

När arslet sover...

... och huvudet är klarvaket. Det enda som sov så var det högerbenet och assele när klockan var 02.30. Fy fan vilken helvetesnatt. 

Jag håller på att bli fullständigt galen på det här. Är det nu man ska söka vård kanske? Jag tycker liksom att det inte är nån idé, det blir ju ingenting ändå. Jag har efterfrågat en magnetröntgen flera gånger och fått svaret att de inte gör sådant om det inte är läge för operation. 

Jaha, hur vet man det då om man inte gör en magnetröntgen. Jag har ju för fan haft ryggskott sedan tonåren. Brukar man ha det? Äh...

Gandalf Hammar sa Pluto och skrattade som fan. Ja man får tacka. 
I en annan del av Jävulen med kaffekopp och en plastkratta till stav/krycka. Nu bär det utför. 

Jag sökte ju förra året när jag hade en sån här vända. Då sa läkaren på VC att "om det blir värre så får du söka akut". Ja det var ju liksom "värre" när jag sökte på VC. Jag sa att inte tusan åker jag väl till akuten med en ond rygg. Om man inte kan sitta, inte utsätter man sig för en heldag på akuten och så får man gå hem med skägget i brevlådan. 

Nej jag blir rädd när jag får så här ont. Tillvaron sätts i gungning. Om man knappt kan röra sig, hur ska man fixa sin vardag? Och djur och allt. Nej, jag blir rädd. Och jag behöver inte bli räddare. Det sista jag behöver är ännu ett orosmoment. 

Nätterna är ett helvete, och mornarna är en kamp, dagarna är fyllda med oro och smärta... tur man kan skratta åt skiten. Ibland.