Eller "En dag i tunnelbanan".
Ja från 07.00 har vi varit på akuten 8 mil bort. Jag var inte dummare än att jag packade en ryggsäck med allsköns pryttel med mig i väntrummen och det var allt tur det. Klockan halv ett var vi hemma.
Ja man är ju ett klantarsel av Gudsnåde. Jag skulle rätta till kudden under mig igår och drog pekfingret rätt i ögat på Pluto. Det var inte dåligt heller.
I morse vid fyratiden så höll han på att gå i bitar av smärta så det var bara att gå upp, göra kaffe, ta ut hästar och packa kappsäcken.
Ni vet den där stunden när man önskar att man får vara hemma men när man inser att man MÅSTE åka till akuten och ser framför sig oändliga timmar på en stoljävel, pissnödig och hungrig.
Ja så blev det också. Jag fick leda Pluto och sen köra honom i rullstol. Vilken fars. Han kunde inte öppna ögonen alls. Blind.
Efter ett jävla bollande mellan mottagningar och jourer så kom vi till den vanliga ögonmottagningen kvart i åtta och två timmar senare hade ingen ens pratat med oss. Vi satt där. Jag gick och köpte kaffe, jag köpte baugette, macka... men Pluto kunde inte göra ett skit.
Det blev väntrumsprat som så ofta när man får vänta och vänta och vänta. Vi pratade om att det var då fan hur sjukvården har nedrustats, hur lite resurser det finns. Alla var eniga om att de gav fan i om det var billigare att gå på krogen om man bara hade fungerande skola, sjukvård och polis, samhällstjänster helt enkelt. DIT ska väl skatthelvetet gå.
Vissa saker måste få kosta och där har vi några av de samhällsfunktioner som man aldrig får tumma på.
Den här kom på posten idag. Härligt.
Ja i alla fall så medan Pluto däckade sen så ställde jag mig och bodypumpskottade ur en box med den här ryggen. Jag måste. Den ska vara tip top om det ska kanske bli föl.
Ja jävlar.
