Min, Vassärans och Mimmis version av att bädda säck var och är lite mer sofistikerad.
Det började när jag och Vassäran sov i herbret ute på gården om somrarna och läste Fem-böcker för varandra på kvällarna. Då bäddade vi säck på vårat vis. Men det var inget mesigt lakan-trick utan det rörde sig mera om att pula i hårda grejer i påslakan och örngott, till exempel pet-flaskor, hårborstar, prydnadsföremål och trädgårdsredskap.
Det utvecklade sig löjligt mycket det där med att bädda säck. Till slut kunde man hitta en hel kratta under lakanet, eller en stängselstolp i täcket. Örngottet var tacksamt. Var man riktigt raffinerad så satte man på dubbla örngott och langade in något otyg mellan tyglagren, till exempel en mandelkvarn, en kavel eller ett gäng pepparkaksformar.
Med påföljande gapflabb förstås.
