Näbben 2 ½ år nu
Idag har hon varit inspänd och sprungit runt fint och bra. Pappa, som för övrigt ätit fyra petit-chiouxbakelser, satt på stallbänken och var rädd att det skulle gå överstyr.
Med Näbben alltså.
Men det gick jättebra. Jag är förbannat noga med säkerheten. Hjälm har jag jämt, ser alltid till att inte kunna komma i kläm för hovar och annat. När jag släpper iväg henne så vänder jag alltid huvudet mot mig. Eller så står jag bakom nånting.
Det är så lätt att få förflugna hovar på sig när de bockar iväg.
Nerverna var svåra, på mig alltså, inledningsvis idag. Illamående och otäcka ångestkrypningar. Men efter stalljobb och Näbbfix så har det lättat upp.
Uff.
