Uff
Det gäller att glädjas åt det man har. En fin Näbb och en fin Loostigaste. Jag ska veva igång dem och ägna mig åt att göra det som ska göras med dem. Det är ju treårstest i vår för Näbbens del och Loostigaste ska jag ut i skogen på till att börja med.
Så länge det är broms och elände låter jag bli. Även om det om möjligt, kanske, till äventyrs kommer nån slags sommarvärme så låter jag bli. Är det nåt jag inte klarar så är det att hålla på och streta med hästar i hettan. Det har jag gjort tillräckligt för att ha avpräglat mig själv på det.
Det är det där "man borde" och "man ska passa på när det är barmark" osv. Men jag pallar det inte. Det är mer hemskt än vad det är till nytta så därför väntar jag med att rida tills det är mer gynnsamt väder. För mig alltså, inte för gemene man. Annars blir det bara ett måste.
Just idag och igår har det varit ett helt suveränt mulet, ljumt spökväder med frisk vind. Det är perfekt. Då mår jag som bäst.
Ur vädersynpunkt.
Näbben
Loostigaste