Svår avvägning.
Sömnen behagar också hålla sig undan. Ännu en natt med Kalle Anka vid köksbordet. Hårdbrö', köttfärsbiff och mjölk. Ja slipper man skräck så man kan äta så är det bättre än allt.
Det är ingen hit att vanka framåtböjd och illamåendes mellan säng och toa.
Sådana här dagar önskar jag att jag orkade baka. Att jag KUNDE baka. På riktigt alltså. Det är verkligen inte min starka sida. Jag fattar inte varför det går åt helvete, jag gör ju som det står i receptet.
Det skulle inte vara så dumt att välla upp en hög bullar på ett galler under fina bakdukar men jag har inte tålamodet. Bara ibland och då har jag inga ingredienser hemma. Till bullar. Kanske till en gryta, men det är en annan femma.
Den behöver inte jäsa t ex.
Annars är det upplagt för mysighetstider. Om man hade nerver till det. Sitta ute, grilla, fiska osv.
Om man går tillbaka ett år så såg tillvaron helt annorlunda ut. Det var bland det värre jag varit med om. Då handlade allt om överlevnad timme till timme.
Pluto och jag höll i en boj långt ute på havet och vi bara hoppades att den skulle driva mot land.
Jag tror vi börjar bottna nu. Och nu får inte vinden vända. Kanske bäst man kastar i ankaret?
