Det som är bra med att det åskar varje dag är att jag verkligen utsätter mig för det som har kommit att bli min fobi - åska. Jag som älskat åska i hela mitt liv utvecklade för några år sedan en fobisk rädsla för åskväder. Nu genomlever jag dem rätt skapligt. Med hjälp av diverse katter.
Dessutom tror jag att det snart är dags för hästintag. Bromsarna kommer igång tidigt och fort går det. Från att det ser alldeles lugnt ut till att hästarna börjar springa för att komma ifrån dem. De är tidsinställda. Bromsarna alltså inte hästarna.
Jag blir väldigt illa berörd när man åker förbi hästhagar och ser djuren springa för att komma undan de där helvetesdjuren. Man måste skydda sin djur.
Jenny
Jo det är ju nog så bra när det kanske gäller en sån sak som att man fått en diagnos eller att någon närstående lämnat en men om det händer nåt som är fel... nåt man reagerar sunt på. Att ens partner beter sig som ett svin t ex, då är det inte acceptans som gäller. Då är det RÄTT att bli upprörd för att få till en förändring.
Fatta att bli bedragen av sin partner och så blir man ledsen och arg och så säger nån åt en att man ska acceptera det man inte kan förändra. Jävulen. Eller om du jobbar på en underbemannad avdelning och är en cm ifrån att gå in i väggen och får höra samma sak.
Och så det här med "mindfullness" som alla slukar utan kritiska ögon. Intressant.
