Leta i den här bloggen

måndag 18 februari 2013

Bisarra dagar

Seinfeldt sa det nyss; dagar då man hade gymnastik i skolan var konstiga. Matte, geografi, SO och så "Flugornas herre" i 40 minuter, halvnaken hängandes i ett rep. 

Ja Pluto och jag pratade om det här faktiskt bara häromdagen. Det började med hur hans jobbarkompis från Syrien berättade hur han provat skridskor för första gången här i Sverige och hur fruktansvärt illa det gick. 
Vi fortsatte att prata om det där med att det var obligatoriskt i skolan att åka skridskor och hade man inga fick man låna. 

Långfärdsskridskor över sjön

Men de flesta hade. Och vi spelade hockey, åkte långfärds över sjön osv. Lika med längd- och slalomskidor. De flesta hade och de flesta åkte och om inte så fick man låna. 

Vi fortsatte på det spåret och kom in på hur det var när man hade bad i skolan. Vi som hade badhuset PÅ skolgården hade bad väldigt ofta. Det var ju bra, men när man kom upp i högstadiet så blev det lite "Flugornas herre". Eller djungelns lag. 
De flesta tjejer ville inte bada. Jag menar om man knappt kunde ta sig igenom skolkorridorerna utan att slå omkring sig för att hålla undan tafsande grabbar så kan ni ju tänka er en bassäng full med ungdomar i badjävlakläder. 

Gymnastiksal ungefär som den här

Jag hade naturligtvis en gammal, för liten, baddräkt. Så de gångerna man ändå var med så fick man ju användning för sin armstyrka. Det fanns ju de som råkade värre ut om man säger så. Det här tycker jag är blåst av skolorna när det kommer upp i känsliga åldrar. 

Så det slutade med att man som tjej hade konstant lingonvecka eller alltid "glömt" kläderna. Eller var förkyld. Det fanns nån fin lärarprincip att man skulle i alla fall "vara ombytt" även om man satt på bänken. Lika i gymnastiksalen. Bara man var ombytt. Principlöjl. 

Apropå ingenting så tog jag en bandyklubba en gång och drog till på benet på en grabb. Fråga mig inte varför, jävla knäppa grejer som gick av stapeln i skolan. Det var väl för att slå sig upp eller nåt. han jagade mig genom hela salen som var rätt stor. Läktare och allt och en vikvägg. 


Skolan var en bisarr tid även utan gymnastiska avbrott. MED dem var det ännu värre. Vi hade gympa och bad rätt ofta, flera gånger i veckan. Ibland kom busslaster med ungar från andra skolor och man gömde sig med skräckblandad förtjusning och blängde in genom badhusfönstren på långrasten för att se en skymt av hädarna som skitade ner ens badvatten. 
Badhuset på min skola, gymnastiksalen bakom. Stort.

Jag menar, ofta skulle man ju bada efter skolan också och man hann inte mer än hem för att hämta kläder och svulla livs innan det bar iväg igen. 

Tio sådana här på varandra. Madrasser alltså. 

Målet var att hänga på låset, vara först i en orörd bassäng när de öppnade klockan fyra och sen lägga beslag på alla flytmadrasser och bygga ett torn av dem och sen hoppa upp på det flytande tornet i Pisa från bassängkanten utan att de fladdrade ut åt helvete. 

Nu har jag nog... eller inte, bättre saker för mig. Fan man skulle börja bygga bassängtorn igen. 

Det skulle pigga upp.