Jag sade ingenting före. Inte ett ljud om nånting, bara gick dit och lade mig på britsen.
Jag lämnade mobilen i bilen, hade ingenting på mig och försökte hålla sinnet öppet och tankarna fria.
Försökte att riva försvaret, släppa in och ta emot. Försökte lita på och våga. Försökte slappna av.
Hon fick till sig runt mitt huvud, stress och otrolig trötthet. Hon kände en stor rädsla inuti.
Smärta i nacken, smärta i ryggen, främst på höger sida. Nacken var det värsta hon känt. Magen drogs hon till. Den krånglade, gjorde ont.
Jag låg där och pendlade mellan att känna halvpanik och sedan uppleva rus, hetta, stickningar, dragningar och allt möjligt i kroppen.
Tankarna svävade iväg och jag började tänka på vad härligt det skulle vara att ha ekonomisk möjlighet att bygga här, renovera, bryta taket... kanske ta hit snickare. Eller göra det själv som vi brukar. Om man hade råd.
Hon höll sina händer över min nacke och jag kände värmen strömma. Det gjorde ont, jag mådde illa.
Efteråt var hon alldeles slut. "Det här behövdes" sa hon och satte sig. Hon sa att tröttheten och stressen var bland det värsta hon känt.
Hon skrattade och sade att hon hade sett snickare, byggnationer, renovering. "Byggställningarna är uppe!" sa hon och skrattade.
Hon sa också att hon sett en bild av mig, klättrande klättrande uppför en bergssida. Jag hade bra tag, segade mig upp, väggen tog aldrig slut, det var så jobbigt, men jag klättrade och klättrade... ibland tittade jag ned och blev skrämd så jag fortsatte upp.
Men jag kom aldrig upp på toppen.
Ja den som vet nåt om mig, mitt liv och min vardag kan ju skratta lika som jag gjorde när hon sade det.
Hon sade mycket som stämde till hundra procent.
Healingen har hjälpt mig mer än all terapi jag hittills gått igenom i mitt liv. Men man måste vara öppen fr det och det är en process.
Det kommer upp lite i taget och det tar tid att läka.
Himlen häromdagen
Första gången jag fick healing var på Terry Evans kursgård för två år sen. Den healern sa att kommunikation är det viktigaste för mig.
Gissa vad den här healern sa?
Gissa vad jag tycker är den röda tråden i mitt liv?
