Jag rör mig inte. Icke jag går upp härifrån. Inte än.
Nej det är inte lätt. Göromålen pockar på i skallen, men jag ligger kvar. Jag är helt död i kroppen och väck i huvet. Den senaste tidens ansträngningar ha tagit ut sin rätt. Det är nog nu.
Nu ligger jag här, solsken eller ej. Det blåser jävulen ute så varför ska jag gå ut? BAH! Sällan i vall.
Jag ska äta makaroner med majonnäs till middag. Möjligen köttbullar också.
Jag har ingenting att säga och det jag har att säga kan jag inte säga så jag håller käft. Och ligger här för ankar.
Åt fanders med pöbeln. Åå vad jag kommer att flabba åt det här sen om jag blir gammal att vi sket i vårvädret och dvaldes framför olika tv-spel istället och vilade professional mot strömmen som ett gäng strömming.
Bwaaa ha hah aha!