Värst i tinningen/tinningarna, nacken och mellan skulderbladen. Märk väl "värst" för det gör ont överallt annars också.
Aj som helvete.
Jag kan inte ens diska synd nog.
Egentligen skulle man väl ha "kollat upp" det här men då är det en heldag på akuten. Timtal och åter timtal. Och så kanske det inte är värre än muskelskador. Det orkar ju ingen fan sitta på akuten i dagens läge.
Och ringa VC... pffff, kanske jag får en tid om två veckor, kanske en remiss till röntgen om tre och då har det här förmodligen slutat göra ont.
Eller också så är det nåt jag måste kolla upp. I förrgår.
Jävla dilemma.
När min kropp rämnar som nu... då rämnar psyket också. Jag brukar kunna lita på min kropp, min styrka och när jag inte kan det så blir jag ledsen, paltig och ynklig som ett urvattnat räkskal.
Uff.
