En häst t ex kanske är frisk i det avseendet att den klarar att gå i hagen och promenadridas men den är sjuk om man skulle kräva av den att tränas och tävlas i t ex hoppning.
Det finns hästar som travar helt suveränt men om de får en sulky bakom sig så får de panik så de kan inte gå på travbanan. Då är de sjuka.
Det finns dressyrhästar som går i sagolik passage men när de travas på en volt så syns den där lilla hältan som aldrig vill ge sig. De är sjuka.
Men friska om de får gå i sin takt.
Jag är en sån där häst. Om jag får göra saker utifrån mina förutsättningar så kan jag anses frisk.
Men om det ställs krav som inte är anpassade utifrån min skalle, nerver och kropp - då är jag sjuk.
Jag skriver det här på förekommen anledning eftersom det ställts ett krav på mig som gör att nerverna har löpt amok. Jag är inte lugn en sekund och när det verkligen kommer över mig så hotar det att tippa över riktigt ordentligt.
Och kroppen hänger på förstås och bultar och värker som aldrig förr.
Det är ett förbannat jävelskap. Jag trotsar de här krämporna och känslorna gång på gång och håller den långsiktiga vinsten i förgrundsminnet. Jag tänker att det nån gång ska kännas lättare att utföra de simplaste vardagsgrejer. Handla, öppna post, ringa, åka på nåt möte, utföra göromål...
Nej icke. Jävulens oöverstigliga mur står framför mig varje gång och varje dag. Undra på man är slut när minsta småsak är som att bestiga ett berg.
Varför är det så här då? Jo för att fan var lös under min uppväxt och vidare att jag lyckades hamna i klorna på terror-Kalle som tyckte att våld och kontroll var fina inslag i ett förhållande. Det har gjort att jag inte tål nån form av stress, krav eller nåt som liknar otrygghet.
Och otrygghet för mig är när jag inte vet vad som ska hända och att jag inte har kontroll.
Det kan man ju förstås inte ha jämt. Jag måste lära mig att jag inte ska och kan kontrollera allting. Det är svårare än svårt.
Vardagen blir en kamp. Livet blir ett slag att utkämpa.
Vila och njuta får man göra efteråt när man vet hur det blev. "Å den där fisketuren var skön. Jag skulle ha passat på att njuta då. " Eller; "Det var rätt trevligt att sitta och äta en glass där vid kiosken, om jag inte varit så på min vakt på människorna i kön och på gatan så hade jag kunnat koppla av. "
Arbetsamt.
