När jag kommer ut så kommer hon och möter mig. Hon är öppen och ler, kommer nära och visar att jag är välkommen. Jag ryggar ofrivilligt. Det är svårt att möta öppenheten. Jag vill men jag är låst.
Så lägger jag mig ned. Ryggen sitter fast, det gör makalöst ont att sträcka ut benen och smärtan strålar från ländryggen och på baksidan av högra knät. Musiken i bakgrunden hjälper mig att slappna av. Koltrasten sjunger utanför och vinden sliter i huset. Jag försöker andas djupt och sluter ögonen.
Plötsligt strålar det värme ovanför mitt ansikte. Jag ser lila färg. Det drar i min panna, drar i hela överkroppen och jag känner en våg av välmående. Det känns som att någonting lämnar mitt huvud och att jag samtidigt får någonting som nästan gör ont att få. Jag förnimmer en gul stor aura runt mig. Hon håller i mitt huvud och jag känner mig gråtfrädig. "Lyft det från mig" hör jag. "Lyft det från mig".
Min överkropps muskler rycker till som om jag får stötar. Som att de släpper efter lång spänning. Jag vet inte var hon är men värmen flyttar sig över min kropp. Det pirrar och sticker och drar på olika ställen. Hon lägger händerna på min mage ett långt tag. Min onda mage som inte gör ont idag men annars... herregud. Ibland vill jag slita ur tarmarna och kavla ut dem.
Hon lämnar magen och jag försöker andas riktigt. Då börjar mina fötter pirra. Det drar i dem som om de vore magnetiserade. Det riktigt strålar ur dem och det visar sig att hon är där för hon lägger händerna på dem. När hon släpper taget känns det som att händerna är kvar och så går energin upp mot magen igen och så känner jag händerna där.
Hon talar om efteråt att nacken och ryggen är värst. Vilken smärta. Och axlarna. Den här gången kände hon också av knäna och fötterna och jag flinar. Ja visst. Så är det. Särskilt ena knät har gjort vanvettigt ont sista veckan. Fötterna värker jämt.
Stressen var inte lika påtaglig i huvudet men tröttheten fanns kvar. Ja say no more. Jag kunde bara bekräfta.
Det känns värre, det gör mer ont men det är så innan det blir bättre. Läkningsprocesser och gammalt byk. Det kommer upp till ytan och plötsligt tittar det fram sådana som gått över och säger hej med ett litet underfundigt leende.
Tryggt.
