Jag valde den här dagen för psykologsamtal 8 mil bort för att jag skulle ha hunnit få pengar.
Jaha, vad blir det nu då?
Dumförsäkringskassan glömde säga åt den dresserade apan att gå och trycka på knappen på datorn som är lika stor som ett pannrum och lika gammal som ett Grott-troll så jag har inga pengar idag.
Än en gång får man parasitera på sin hårt beprövade familj.
Det är fint för självkänslan det.
En börda som aldrig kan betala och som bara mår dåligt. Det är så jag känner mig.
Jag kan inte ens göra nånting med hästarna eller stallet för kroppjäveln har gett upp.
Jag kan knappt bre en jävla smörgås.
Jag var då in igår och bytte vårdcentral, flyttade med papper och allt.
Den läkare jag varit till MEST regelbundet hos har ju flyttat till den här nya vårdcentralen så då flyttar jag efter.
Sen vill jag inte bli bemött som jag blev bemött som när jag ringde till den gamla vårdcentralen.
Jag var in där också igår och berättade vad hon hade sagt, hon som svarade.
jag sa att jag blev så ledsen att jag inte ville vara kvar där.
Tanten jag pratade med i receptionen förstod mig och antecknade.
Förresten gick det åt 48 kronor att ringa till FK igår så nu har 27 spänn kvar på kortet.
Helvetesinstans.
