Jag ringde VC och de skulle ringa upp 11.15.
Nähä, vid tolv så hade de fortfarande inte ringt så jag ringde igen (från mobil) och då skulle de ringa upp klockan 14.00 ca.
Ja efter klockan två så ringde de. Jag frågade om de haft telefonstrul idag eftersom ingen ringde vid elva. Då sa kärringen: "Ja jag orkar faktiskt inte diskutera det med dig, vi sitter och ringer folk hela dagarna. Du kanske slog in fel nummer då.!"
"Hoppsan", sa jag, "ja jag bara undrade om ni haft problem eftersom ingen ringde och jag vet att jag slog in rätt nummer för det kollade jag på mobildisplayen."
Tystnad.
"Ja vad gäller det då?" säger den satan.
Känns ju verkligen fint att berätta om sina personliga krämpor för en sådan apa men vad göra?
Inte hade de nån tid heller förrän den 7:e mars.
Fy fan för hur man blir bemött. I underläge är man ju ändå som patient. Man behöver liksom inte bli tilltryckt lite extra.
Jag ringde patientombudsmannen i alla fall och i morgon blir det chefen till denna där. Sånt där ska fram. Fan till folk att sitta och svara i telefon.
Det känns ju för fan som att kropphelvete ska brinna upp.
Det här var igår ock:
