Så här lugnt har jag inte tagit det sen... ja jag vetetusan. Men det är ju passigt värre när man har förkylningsjävulen innanför pannbenet.
Ja tro det eller ej men hungern slog till så jag stekte på flintasteken, potatis och så aubergine med ost. Det fick vi ofta när jag var en liten räka. Gubben och Gallben (föräldrarna) skivade aubergine tjockt, salt, peppar och ost. Det fick vi rätt ofta faktiskt. Som nån slags kvällsvickning.
Det var mycket av den varan.
I övrigt så har mitt hår muterat i den här fukten. Jag har som en afrokalufs på steroider, helt omöjlig att bryta in i det spändaste gummiband. Det får nog bli ett huckle om jag över huvud taget ska se.
Piss.
