Leta i den här bloggen

onsdag 5 februari 2014

Fem misslyckade foton

Blogglistan fortsätter: 
1. Lista fem udda färdigheter
2. Lista fem fysiska attribut du faller för
3. Visa fem foton du först tyckte var misslyckade mem som du sen börjat gilla ändå
4. Berätta om fem tillfällen i livet som du varit riktigt illa ute men som du lyckats klara dig oskadd ifrån
5. Avslöja fem fördomar eller åsikter du annars inte är så öppen med

Jag ska börja med en parentes. Den första punkten i blogglistan var ju fem udda färdigheter. eftersom jag inte har någon hjärna (vilket i och för sig är en skill i sig) så kom jag inte ihåg att jag faktiskt kan känna vatten med en slagruta. 

Det här trodde jag var humbug tills Plutos bror demonstrerade det för mig. Jag såg sälgkvisten vridas i hans händer och peka ned mot vatten där jag visste att det var vatten men inte han. Jaha, så provade mamma att hålla i kvisten och Pluto provade att hålla i den. Ingenting. Men när jag fick klykan av sälg i mina händer så kände jag i hela mig att jag skulle känna av det. Så jag gick över en gräsmatta jag inte gått över förut, och så började kvisten vridas nedåt. Jag försökte hålla emot men det var omöjligt. Det knarrade av träet mot mitt skinn. Så, nu är det sagt. 

Idag är det fem misslyckade foton som jag ändå börjat gilla. "I urval" som det heter för det finns en uppsjö. Och det är inte lätt att leta fram misslyckade foton jag ändå börjat tycka om för jag har väldigt svårt för misslyckade foton. Men vafan. 

Fleka lu släpps på bete. Suddig bild men formen, kraften och farten kommer fram rätt bra.

Misslyckat för stolen på ena sidan och vidsträckta fält på den andra. Men, Vassärans pojk Ståle och min schäfer Mindy. Tidernas hund. Hon var jobbig i början med sitt hårda psyke men efter hundkurs professional med Kurt the guru så fick jag verktygen att styra upp mig själv till nödvändig kunskap. Hon vek aldrig från barns sida. Var de än gick så var hon med. 

En sådan där "en av 200 bilder på kattungar". Tre av gosedjuren är levande. Ser du dem?

Ingen inzoomning och hästarna är inte i mitten av bilden. Markis och Rangoon hoppar själva. Ja inte för att man hoppar ÅT dem någon gång men de sprang på hindren utan att någon styrt dit dem. Se på Markis' framben och öron. Så här glad är han nu på de evigt gröna ängarna. 

Gandalf utan hatten. Jag stör mig på att vinkeln är fel så man inte ser hela hans skugga och att ansiktet liksom kommer bort. Och utan vänsternäven som jag format så bra att den skulle hålla i en pipa. Högra handen är gjord så det går att sticka en stav i den. Gissa var handen och mössan är? Jo om man har katter så förstår man att sådana här lergrejer rationaliseras bort till förmån för lek och spel professional på hyllor och annat krimskrams.