Om man lider av ångest, nervproblem, mår dåligt psykiskt, känner sig deprimerad så är djur ett mycket bra verktyg och medicin för att komma på banan. Inte bara det att man blir fysiskt trött av att t ex rida eller gå med en hund, man får så mycket annat med på det mentala planet.
Jag har hästar och katter. Har också haft flera hundar. Jag har också lidit av ångest och depressioner sedan unga år. Jag säger inte att det är en mirakelkur men djuren hjälper till på den andliga vägen till balans.
Det går inte att behålla en negativ och destruktiv sinnesstämning när man har med djur att göra. Särskilt inte när man arbetar med dem på riktigt. Om sinnet är lågt eller om jag är upprörd, deppig vad som helst – så måste jag fokusera och vara i rätt sinnesstämning för att få igenom mina instruktioner till hästen. Samma gäller om man ska träna med en hund. Min appellinstruktör för schäfer, en klok man, sa att träningen aldrig fick bli en ”humörsak”. Man skulle vara beredd att växla mellan att bestämt säga stopp till att släppa det på en sekund och leka för att positivt förstärka att hunden kom till en. Till exempel.
När det gäller hästar är det samma sak. Jag kan inte tro att jag ska lära en yvig unghäst att avslappnat gå runt mig på en volt om jag själv är frustrerad och spänd. Inte heller kan jag bli hästens eller hundens ledare om jag är för svag i min energi om jag en dag känner mig nere. Jag MÅSTE sätta mig i rätt energiläge för att hästen eller hunden ska ta mig på allvar. Min energi måste vara lugn och bestämd. Annars fungerar ingenting oavset om jag ger ”rätt” kommandon.
Och därför är de våra vägvisare till hur vi ska vara. De hjälper oss att försätta oss i rätt sinnesstämning och komma i rätt energi för att kunna göra det vi ska.
Precis som när det kommer till det andliga, om man vill kunna samla sina energier på rätt ställe så gäller det att veta hur man kommer dit. Man måste träna och ett bra sätt är meditation – och umgås med djur på ett lärande sätt är en riktigt bra vägvisare på väg dit.
