Leta i den här bloggen

torsdag 13 februari 2014

Fan i all högfärd!

"En brudgum från Konsjön red till gästbôs. Sade till sig själv och brudsvennerna: 'Silverspänne i hatten, silverspännen på knäna, silverspännen på skorna - förvisso, här rider ärones konung.' Strax efter detta utrop red han ikull och hade nog humor att utbrista: 'Fan i all högfärd!'" (Carl Larsson i By, en Dala sockens historia)



Så här känner jag mig. Jag klär mig i gåbortkläder. Går ut bland folk och sitter i klassrum. Försöker klämma in mig i livets runda hål fast jag är en romb. Och det slutar med att jag rider ikull i diket med galghumorn till pass. 

Men misslyckad. 

Man (jag) vill ju inte bara ge upp. 

Man (jag) vill ju klara av nå'nting. 

Men det jobbiga i att övervinna sig själv är att man måste övervinna sig själv. 

Förbannat. 

Jag har hjärna och kapacitet. 

Men handikapp. 

Jag är stark. 

Men svag. 

Smala ben men brett arsle. 

Påläst men inget minne. 

Jag lär försöka (igen) innan jag ger upp. 

"Fan i all högfärd!"

tisdag 11 februari 2014

Fem åsikter eller fördomar

Fem åsikter och fördomar som jag inte är så öppen med ANNARS märk väl. Ja antingen är jag öppen med dem eller också är jag det inte. En blogg är ju inte precis anonym. 

Det här är svårt för allt är inte svart eller vitt. Jag kan tycka en sak principiellt men det kan finnas omständigheter som gör att jag tycker annorlunda än vad jag brukar. 

Det här är egentligen en av mina livsfilosofier: - saker och ting kan vara både och. Saker och ting kan vara på två ställen samtidigt. Jo, om ni följt min doppelgänger - kvantfysikserie så vet ni. Se på universums mysterier på Vetenskapens värld. Bits i en kvantdator som är BÅDE ettor och nollor samtidigt men bara om den inte observeras. Ljusfotoner som delar sig och är på flera ställen samtidigt men bara om de inte observeras. Människor kan vara på två ställen samtidigt men bara om det inte observeras. Men det är en annan historia.

"Djävulselixiret" E.T.A Hoffman Huvudpersonens dubbelgångare kommer upp genom golvet. 


Otrohet. Här är det inte bara nolltolerans som gäller, gränsen för vad som enligt mig ÄR otrohet går vid när man tittar åt någon annan eller kommenterar någons utseende. Det är stenhårt alltså. Jo jag fattar att man kan se skönhet i någon men det kan man hålla för sig själv. Varför i hela världen behöver ens partner höra att den eller den är snygg? Vad vill man uppnå med en sådan kommentar? Det enda som händer är att man blir ledsen och känner sig otillräcklig. I alla fall gör jag det så här är gäller de reglerna. Annars är det en fot i arselet som gäller. 

Långsinthet. Det är väl egentligen varken en fördom eller en åsikt mer än en egenskap men jag är djävulskt långsint. Om någon utsatt mig för en oförrätt så finns ingen återvändo. 



Politik. Jag har vänsterpartistiska ideologiska grunder. Med det sagt så kommer doppelgängergrejen in igen. Jag tycka att vissa ageranden från somliga vänsterpartister är fel. Jag håller inte med om allt. Jag tänker själv. jag har egna ideologier som sammanfaller mest med vänstersidans. Det mest grundläggande är att jag tycker att alla är lika värda och att de som har mer måste betala mer. De som är sjuka och arbetslösa är sjuka och arbetslösa - inte fuskare och bidragslyftare. 



Jag har jävligt svårt för folk. Jag vill helst vara ensam och trivs mycket bra med ensamhet. Men om den inte är självvald så är det en annan femma. Och igen, inte svart eller vitt, jag kan trivas mycket bra bland folk - om jag har en uppgift, om jag kommer åt den där livsnerven i samband med folk. Som när jag har en ridlektion eller får ett intellektuellt utbyte, om jag får hjälpa eller bara har ett givande samtal. 



Jag hatar att åka bort. 




torsdag 6 februari 2014

Fem riktigt illa ute

Blogglistan fortsätter med fem tillfällen jag varit riktigt illa ute men klarat mig. 

När jag var liten så skulle mamma och jag rida på en fjording som hette Putte. Vi gjorde allt för att få rida, det mesta gick ut på det så när vi fick rida en sloa på den här istadiga hästen så visst. Upp bara, jag framför mamma i sadeln. Vi hade bara en hjälm och den fick jag ha. Mamma hade ingen. 
Vi red bortåt grusvägen. Det var på vårkanten och fortfarande fanns lite isfläckar kvar här och där. Vi travade uppför en backe och vände sedan för att trava hemåt igen. Men nedför backen så började den här Putte galoppera - och bocka! Jag minns att jag såg hans hals försvinna nedåt och vi med den. Rätt ner med skallarna i den hårda backen. Jag hade hjälm som sagt och vaknade till med världens hjärnskakning. Mamma låg orörlig och avsvimmad. Jag trodde att hon hade dött. Min värsta fasa. Det hade faktiskt kunnat gå riktigt illa men vi klarade oss med hjärnskakning och fick ligga på observation. 



Jag var ihop med en riktig idiot förut. Det finns otaliga tillfällen då jag kunnat dö under den perioden. Fyra år. Jag fattar nog inte ens det själv. Man vill inte gärna identifiera sig själv som den som var ihop med den där idioten och fick stryk. Men så var det. Nedbruten och hotad, utan möjlighet att se klart på vad som hände. Det var ju jag som provocerat...
Men det fanns tillfällen som var allvarligare än andra. Som när han slog mig i bilen, medan han körde, öppnade dörren på min sida och helt sonika knuffade ut mig i farten. 

En annan incident hände också i bilen. Då hade han druckit och började plötsligt gasa på och sladda som en idiot efter grusvägarna. Jag var så rädd så jag kunde inte ens säga något. Munnen var snustorr och jag bara höll i mig och bad att det skulle gå bra. Veckan efter gjorde han om samma sak ensam, med samma bil, på samma väg - och voltade. Det blev inget kvar av bilen. 

Det sista riktig jävliga som hände med den karln var att att efter en kväll från helvetet ute på lokal och en lång misshandel vid hemkomsten så sa han slutligen helt lugnt att han skulle slå ihjäl mig. Då hade han redan slagit mig i huvudet så många gånger att både hårbotten och mina händer hade blodutgjutningar. Han måttade ett slag mot min vänstra tinning men jag fick en sådan där kraft man kan få i dylika situationer. Såg allt i ultrarapid. Tappade hörseln. Jag stoppade hans slag med en hand och pressade tillbaka honom så jag kunde sparka honom i magen och sticka. Jag minns faktiskt inte vad som hände efter det. Bara att jag kom därifrån. 



En annan gång det kunde gått åt helvete var när jag stod på brofästet vid älven och skulle fiska för en tre år sen. Pluto var på andra sidan bron och fiskade betesfisk. Då kom tre karlar fram till mig. En ställde sig en meter bakom mig och själv stod jag uppe vid brofästet, på kanten, utan räcke, med stenar och en strid älv nedanför mig. Jag tittade lite förvånat på dem för platsen var ju liksom upptagen av oss och kutym bland fiskare med hjärna är att man tar inte någon annans plats eller kastar över någon annans lina. Vi hade stol, spön, spöhållare och allting där. Eftersom de inte såg ut att ens ta notis om mig så sa jag vänligt att "det är upptaget här." Utan att titta upp sa en av dem; "Håll käften - du är tjej!" 

Jag trodde inte att det var sant. Jag trodde inte ens jag hört rätt. Jag sade om igen att jag och min sambo redan stod där men fick samma svar och de gjorde sig i ordning för att ta över platsen och börja kasta ut med sina spön. "Flytta dig, håll käften, du är tjej!"

Ja det är en underdrift att säga att det tog hus i helvete. Utan en tanke på att jag hade ryggen mot ett fall på minst fem meter ned mot älven så gick jag upp i ansiktet på den värsta av dem. Han var bra mycket längre än mig och hotade med allt möjligt men jag såg rött. Jag var helgalen av ilska. Jag ångrar som fan att jag inte klådde upp honom men jag skrek att om de INTE försvann åt helvete så skulle jag slå in skallen på dem. Han backade och de andra med. Pep över vägen och sa "så där gör man inte". När polisen kom skyllde de på oss. De hade tidigare skrämt iväg både andra tjejer och försökt skrämma gubbar därifrån som fiskat på samma ställe i hela sitt liv. Om samma sak skulle hända igen... ja då jävlar. Då kommer jag inte att säga någonting. 


onsdag 5 februari 2014

Fem misslyckade foton

Blogglistan fortsätter: 
1. Lista fem udda färdigheter
2. Lista fem fysiska attribut du faller för
3. Visa fem foton du först tyckte var misslyckade mem som du sen börjat gilla ändå
4. Berätta om fem tillfällen i livet som du varit riktigt illa ute men som du lyckats klara dig oskadd ifrån
5. Avslöja fem fördomar eller åsikter du annars inte är så öppen med

Jag ska börja med en parentes. Den första punkten i blogglistan var ju fem udda färdigheter. eftersom jag inte har någon hjärna (vilket i och för sig är en skill i sig) så kom jag inte ihåg att jag faktiskt kan känna vatten med en slagruta. 

Det här trodde jag var humbug tills Plutos bror demonstrerade det för mig. Jag såg sälgkvisten vridas i hans händer och peka ned mot vatten där jag visste att det var vatten men inte han. Jaha, så provade mamma att hålla i kvisten och Pluto provade att hålla i den. Ingenting. Men när jag fick klykan av sälg i mina händer så kände jag i hela mig att jag skulle känna av det. Så jag gick över en gräsmatta jag inte gått över förut, och så började kvisten vridas nedåt. Jag försökte hålla emot men det var omöjligt. Det knarrade av träet mot mitt skinn. Så, nu är det sagt. 

Idag är det fem misslyckade foton som jag ändå börjat gilla. "I urval" som det heter för det finns en uppsjö. Och det är inte lätt att leta fram misslyckade foton jag ändå börjat tycka om för jag har väldigt svårt för misslyckade foton. Men vafan. 

Fleka lu släpps på bete. Suddig bild men formen, kraften och farten kommer fram rätt bra.

Misslyckat för stolen på ena sidan och vidsträckta fält på den andra. Men, Vassärans pojk Ståle och min schäfer Mindy. Tidernas hund. Hon var jobbig i början med sitt hårda psyke men efter hundkurs professional med Kurt the guru så fick jag verktygen att styra upp mig själv till nödvändig kunskap. Hon vek aldrig från barns sida. Var de än gick så var hon med. 

En sådan där "en av 200 bilder på kattungar". Tre av gosedjuren är levande. Ser du dem?

Ingen inzoomning och hästarna är inte i mitten av bilden. Markis och Rangoon hoppar själva. Ja inte för att man hoppar ÅT dem någon gång men de sprang på hindren utan att någon styrt dit dem. Se på Markis' framben och öron. Så här glad är han nu på de evigt gröna ängarna. 

Gandalf utan hatten. Jag stör mig på att vinkeln är fel så man inte ser hela hans skugga och att ansiktet liksom kommer bort. Och utan vänsternäven som jag format så bra att den skulle hålla i en pipa. Högra handen är gjord så det går att sticka en stav i den. Gissa var handen och mössan är? Jo om man har katter så förstår man att sådana här lergrejer rationaliseras bort till förmån för lek och spel professional på hyllor och annat krimskrams. 





tisdag 4 februari 2014

Fem fysiska attribut

Dag 1: Lista fem udda skills du aldrig trodde att du skulle skaffa dig.
Dag 2: Lista fem fysiska attribut du alltid faller för hos en tänkbar partner.
Dag 3: Visa fem foton du först tyckte var misslyckade men som du sedan börjat gilla ändå.
Dag 4: Berätta om fem tillfällen i livet då du varit riktigt illa ute men klarat dig oskadd.
Dag 5: Avslöja fem fördomar eller klargör fem åsikter du annars inte är så öppen med.

För den som gillar listor så kommer här de fem fysiska attributen. Eftersom jag har Pluto så ser jag inte andra karlar. Alltså jag ser dem inte. Jag vet inte om jag är ovanlig i den bemärkelsen men de blev människor som vilka som helst i samma ögonblick som det blev Pluto och jag. Klart jag SER dem men inte på det sättet.

Och det är väl så att om man har allt det man vill ha så söker man inget annat. Men jag kan berätta vilka fem fysiska attribut jag fastnade för hos Pluto och som är viktiga för mig. 

Ögonen. 
Och inte bara hur de ser ut, utan vad blicken säger. Det jag såg i hans ögon för sju år sen visade sig stämma till punkt och pricka.  

Kroppsvinklar/ekvationer
Åsa märkte ut axlar/nacke - ekvationen. Det här stämmer. Om det var någon som såg John Cleese's dokumentär om hur vi definierar skönhet så spelade matematiken en stor roll. Det fanns en matematisk mall de satte över olika fotomodeller och fotbollsstjärnors ansikten och tänk att den stämde på varenda en. 
Det finns, och det här är högst ovetenskapligt, ett förhållande mellan käklinje, ögonbryn, näsa och öra som bara måste stämma för mig. Likaså vinkeln vid handleden och underarmen. Samma vid underben från knä't och där foten börjar. Det är oförklarligt men sant. 

Självförtroende/jävlaranamma
Det här är ju inget fysiskt attribut men det syns naturligtvis i kroppsspråket vad man har för självförtroende. Jag menar inte gå att bryta utan mer skickligheten och säkerheten i vissa saker som personen gör. Pluto är till exempel en duktig skytt, otroligt pricksäker och stadig på näven. Han backar inte heller när det gäller. Det går jag igång på. 

Skägg och mustasch
Hellre med eller utan säger jag.

Huvudbonad
En snygg hatt, keps eller mössa eller varför inte en piratduk. Det är något magiskt med att ha en snygg huvudbonad. Pluto har alltid keps till exempel. Men det gäller inte vem som helst det här. Det finns inget som helst magiskt i om t ex Reinplåt skulle ha en clownhatt. Det skulle bara vara naturligt. 



Ja, okej, det beror lite på huvudbonaden också. 










måndag 3 februari 2014

Konsten att intervjua

Jag tittade på Skavlan. Inbjudna gäster var bland annat Gordon Ramsay, David Walliams (Little Britain) och Kenneth Brannagh. Som alltid när jag ser Skavlan så är jag nervös. Jag är rädd för att det ska gå åt helvete helt enkelt. Varför? Jo, han håller inte i intervjun. Det är gästen som gör det. Till och  med tar över ibland som när Robbie Williams var där. Men om gästen inte heller kan hålla i så blir det platt, pinsamt, krystat, ojämnt och hackigt. 



Jag tycker Skavlan är helt och hållet så bra eller dålig som hans gäster är. Om han har en gäst som klarar hans hackande stelbenta frågor och göra något av det, ja då går det. Men om han möter en person som är färgstark och inte parerar - då går det inte att titta på.

Tycker jag då. 

Jag tänker på en annan intervjuare som verkligen håller i samtalen. Och inte bara det, han fixar inför en jättepublik både live och ute i stugorna, att hantera gäster som kommer dit och är obänduga som en råtagen tjur i skogen. Ingen kan komma dit och ta över, inte ens Jim Carrey. 

Man behöver inte vara nervös, man vet att han klarar det hur svårt det än blir. Vem? Jo David Letterman. 

Jag letade upp ett klipp när Letterman intervjuade Gordon Ramsay. Vilken skillnad mot Skavlan. 



Här bju'r jag på klipp professional när Joaquin Phoenix kommer in som gäst till Letterman och har gjort en kupp. Som ni kanske minns deklarerade Phoenix för några år sen att han skulle sluta med skådespeleriet och bara ägna sig åt musiken. Han sparade ut skägg och hår och såg ut som vilken mentalpatient som helst. Och agerade sådan också. 

Det här kände inte Letterman till utan fick en smärre chock när Phoenix kom in på scen. I det andra klippet kommer Joaquin tillbaka som sig själv och medger att det var en kupp. 

Klippet med kupp-Phoenix

Man ser att Letterman, trots pokerfejset, tittar fundersamt på Phoenix när han kommer in. Men han gör intervjun utifrån förutsättningarna. 

Avslöjandet 1,5 år senare

Kuppen var också ett experiment i att se hur folk tror att allt som är i medierna är sant. I så kallade "reality-såpor" där det händer en hel del och bra många tror att det är på riktigt. De började som ett skämt och löpte sedan linan ut. 

Men det är intervjuandet jag pratar om nu. Här till exempel; Skavlan intervjuar Jörn Donner med näsan i sina papper. Utan Jörn Donner skulle det vara en katastrof. Jörn hos Skavlan Det är nog pinsamt ändå men tack vare Donner så rör det hela sig framåt. 

Den här debatten är suverän: Letterman om Irak och Afganistan med Bill O'Reilly Debatten

Så egentligen undrar jag... hur fan fick Skavlan det där jobbet?

söndag 2 februari 2014

Blogglistan - fem udda

Idag fem udda färdigheter:

Bil:
Eftersom  Åsa tog upp en så kallad bil-skill vad gäller startmotorer så kommer jag ju att tänka på det jag också. Alla vet kanske vad man gör när en Volvo skriker när den kuggar över i startmotorn? Jo då har man växel i och gungar i sätet så den kuggar rätt - och startar. 

Häst:
Här finns det ju många saker men det mest udda är att jag är skicklig på att  få tag i en hästtunga, hålla den åt sidan och ge avmaskning.

Bygga:
Jag är överjävlig på att isolera. 



Läsa:
Om jag letar efter ett ord i en text så hittar jag det otrolig snabbt även om jag bara skummar av med ett halvt öga.

Minne:
Jag minns detaljer från 100 år sen.