Leta i den här bloggen

lördag 4 januari 2014

Ineffektivitet - det nya effektiva

Med risk för att vara kategorisk och väldigt generaliserande så kommer här en betraktelse på något som inträtt de senaste åren. Ett... ja, fenomen eller vad man ska kalla det som alla gånger har sin uppkomst ur att man vill ha lågavlönad personal i sina kostnadseffektiva butikskedjor. 

Dessa butikskedjor som har blommat upp som svampar de senaste åren. Vissa har ju funnits ett tag, som Biltema, MediaMarkt, SIBA, Max, ÖoB, Jysk och sådana men de har mer övergått i samma utformning som de andra till exempel Rusta, Byggmax, Bauhaus, Plantagen, Dollarstore osv. 

Vilken affär som helst. 


När jag gick in på Biltema i slutet på 90-talet för att köpa en bit avgassystem, den biten från grenröret till första burken, och ett par bromsok till min 79:ans 145:a, så började man för det första med att titta i katalogen. Närmaste lager fanns i Västerås och väl där så stod det gubbar i blåkläder mellan oljiga hyllor och i bästa fall nån jäkel att betala till när man gick ut med en sån där stålvagn professional med sina bildelar på.

Vad har hänt nu då? Jo det ska vara effektivt, både i pris och förfarande. Sortimentet börjar likna varandra. Man kan köpa blockljus, penslar och leksaker på både Biltema, Dollarstore och Rusta.  
Min "spaning" är att effektiviteten och kvaliteten har blivit det sämre för att inte säga usel trots att strävan nog varit det motsatta.  Åsa gav exempel på det här i sitt inlägg igår. 

Gå in på Biltema idag och det är blankt, stort, ljust, sterilt men framför allt - personalen består av som i (och nu är jag generaliserande) ALLA andra sådana här butikskedjor - ungdomar. 
Eller åtminstone unga vuxna i 20 - 25-års åldern. 


Biltema

Och det är nåt som kommer med livserfarenhet, uppväxt och typ - liv och det är att man fått lära sig lite saker. I bästa fall. Hövlighet till exempel. Att vara smidig och flexibel, väga för- och nackdelar, sortera ut vad som är viktigt och mindre viktigt. Förutse saker. Orsak och verkan. 




Man kanske har fått lära sig säga hej till folk, ja de är ju kunder om man jobbar i en affär, titta på kunden när man tar emot pengar eller kort och inte småprata med sin kompis i den andra kassan med bortvänt huvud till exempel. 

Man har kanske lärt sig att efter ett tag i julrushen så tar det slut på toapapper på kundtoaletten, och att det behövs tvål där. 

Man kanske inte ska tömma soporna ur papperskorgsdisken precis bredvid folk som sitter och äter vid smurfmöblerna på MAX eller torka av borden alldeles bredvid gästerna med rengöringsmedel i sprutflaska professional  så hamburgaren smakar AJAX. 




Men det är i kassan i dessa matställen och varuhus som de riktiga fiskmjärdsfadäserna inträffar. Där det verkligen gäller att vara serviceminded, se när man måste öppna en till kassa och ta sådant som reklamationer, strul, prisuppgifter, avdrag och KRÅNGEL, vid sidan av och kanske låta vissa saker passera som svinn och låta kön få löpa på. För att det är viktigare. 

Man är ju dum i huvudet eftersom man går in igen och igen på dessa butiker, kedjor, varuhus och matställen fast man blir lika galen varje gång. 

Praktexemplet sist var SIBA vars personal återigen visade sin oförmåga att låta smidighet gå före jock. Det står ungdomar i kassan, lika vilsna som nyvakna grisar i en halmhög, som ska klara av sånt som affärsinnehavare på den gamla goda tiden gjorde med lillfingret och förbundna ögon. 

Mannen före oss missade sin buss, min rygg gick av, en lämnade affären och sina varor - bara för att kassörskan dividerade med en dam som hade en presentkort som inte fungerade. Jo, det fanns en till kassa, till och med två till men en var blockerad av ett ställ med batterier på väg att VICKA och den andra var inte öppen trots flera lösspringande ynglingar både bakom disken och ute i affären. 




Jag har fler exempel. En ung tjej RÄKNADE SKRUVAR på Byggmax medan kön ringlade sig utanför området, en kassörska på MAX lät en mamma med två mindre barn vänta och vänta och vänta på två jävla plastlock som ska finnas vid läskmuggarna. Under tiden som mamman väntade hann barnen löpa amok med sina läskmuggar som för övrigt är så tunna så man kan inte hålla i dem. 

Det här är återkommande. Samma åldersgrupp, samma tafatthet, samma sociala inkompetens. Ja jag ber om ursäkt, för det är ju klart att det finns undantag, men med erfarenhet kommer skills och det måste man ha om man jobbar i ett serviceyrke. 

Lokalerna och inredningen på matställena ser ut som fylleceller som ska kunna spola av med slang efter arbetsdagen och ger samma mysiga känsla när man sitter där. 

Förmågan att bara knappa in ett cirkapris istället för att stoppa upp jordens rotation och gräva upp grundaren till affärskedjan ur sin grav för att fråga om det faktiska priset... ja ni fattar. Det är inte effektivt. Inte för kunderna. Bara kostnadsmässigt för ägarna. 

Jag är trött på skit, rappel och inkompetens. Jag går hellre till det gamla familjeförtaget i en källarlokal med trånga hyllor men med personlig service och kunskap för att handla en riktig glödlampa, grep, virke eller perenner som inte dör i bilen på väg hem, än flåda runt i kvasarer av hyllmil med samma skitgrejer och usel service man möter på kedjorna idag. 

OBS, bilderna är hämtade från nätet personerna på desamma och har inget med mitt missnöje att göra. 

Nu ska jag hålla käften.