Jag tittade på programmet med samma titel. Det handlade om Anna Odells konstprojekt, ett examensarbete genom Konstfack, där hon fejkade en psykos.
Händelsen hade ägt rum några år tidigare på riktigt när Anna var sjuk och stod på en bro i Stockholm och var suicidal. Hon blev tvångsomhändertagen och ansåg sig ha blivit illa mottagen och illa behandlad av psykvården.
Nu gjorde hon alltså om alltihop fast på låtsas för att på något sätt väcka debatt om vilken maktposition läkare har i förhållande till patienten.
Jag tycker ju att det kan göras på mer moralisk riktiga sätt. På sakliga sätt. På sätt som inte stjäl resurser från en redan belastad psykvård. På ett sätt som inte gör att de som kommer in med verkliga problem misstänks eller ifrågasätts om de eventuellt fejkar.
Det finns mycket att önska inom psykvården. Det ska Gudarna veta. Jag har själv brottats med den här problematiken, att få läkare att lyssna, att få folk att begripa, vårda och inte bara avhysa och skicka hem. Eller låta bli att medicinera. Eller medicinera för mycket och fel.
Här tycker jag att Odell förstör mer än hon belyser. Jag tycker det är rent etiskt fel att utnyttja systemet för att statuera exempel. Ännu mer fel att kalla det konst. Hon hade kunnat använt andra vägar och medier till att uttrycka den maktlöshet man som patient kan befinna sig i, underläget och trovärdigheten.
Att folk ens ifrågasätter att man tvångsomhändertar, medicinerar och bältar en suicidal och självskadebenägen person som befinner sig i psykostillstånd tycker jag bara är okunskap. Vad är alternativet? Man måste ju alltid väga det värsta mot den minst värsta. Är det bättre att vederbörande gör sig illa än att de spänns fast och får några sprutor? Nej jag tycker inte det.
http://www.svtplay.se/video/2327960/skandal/avsnitt-1
Det finns som sagt mycket övrigt att önska inom psykvården. Man får ofta känslan av att de som jobbar inom den sektorn lever i en bubbla. Det är få man når fram till, få som förstår, få som kan hjälpa.
Men det här tycker jag är fel sätt att påvisa det.
