Saker man ska säga för att få andra saker man vill ha.
En svårt utvecklingsstörd ungdomsbrottsling hade trots sitt grava handikapp lärt sig köra bil. Han sa; "om jag trycker med högra foten så går bilen fortare och om jag trycker med den vänstra så går den långsammare. " Han förstod ingenting om innebörden av det, han förstod inte hur det hängde ihop. Han förstod bara att om han tryckte med högra foten så gick bilen snabbare.
På samma sätt fungerar ord för vissa människor. Man förstår inte innebörden av orden, man förstår bara att om man säger dem så får man en viss effekt.
Man kan alltså lära sig att vissa ord fungerar som knappar som ger det jag vill ha. Man kan lära sig det utan att förstå vad man säger. Men folk reagerar på orden och då får jag det jag vill ha.
Om man inte förstår innebörden av ord, om man inte förstår VAD man egentligen säger så kan man utan problem säga motsägelser i meningar efter varandra.
Det är väldigt vanligt i politiken att använda sig av honnörsord. Man vill så klart locka väljare och säger saker som att man vill "rädda landsbygden" eller "få bort arbetslösheten." Folk reagerar på detta. Det låter bra. Jag ger dem min röst.
Men vad menas med att "rädda landsbygden" i realiteten? Vad tänker man göra rent konkret? Och TÄNKER man verkligen göra det när det kommer till kritan?
I en faktisk debatt mellan en politiker och en professor inom psykiatri så sade politikern att " en majoritet av de psykiatriska patienterna har fått det mycket bättre med det nya lagstiftningen." och i nästa mening; "tyvärr är det så att inte ens hälften av kommunerna har hunnit börja ens med det första steget i denna process ett vilket är att inventera behovet."
Om man säger så, så kan man omöjligt förstå vad man egentligen säger.
Det kallas retorik. Retorik kan i sådana här fall vara farligt för man kan säga motsägelser utan att reflektera över det.
Orden betyder ingenting, det blir en vana att använda dem för att få det man vill ha, vinna en debatt osv.
Man förstår inte vad man läser eller vad man säger eller vad man hör, det för att det blivit en vana. En retorisk vana. "Majoriteten har fått det bättre med den nya lagstiftningen... men fler än hälften av kommunerna har INTE ENS BÖRJAT MED DET FÖRSTA STEGET"
"Majoriteten av alla barn blev glada för glassarna men fler än hälften har inte ens hunnit få se någon glass än."
En psykopat t ex som inte förstår den verkliga innebörden av ord har också lärt sig att vissa ord ger dem vad de vill ha. Vissa ord öppnar hjärtan, plånböcker och annat som de vill åt.
Och om man inte förstår den EGENTLIGA innebörden av ord så kan man också säga motsägelser som för andra är helt uppenbara för omgivningen, utan att blinka.
Psykopater är duktiga på det här. Och de kan inte identifiera sanning.
Ett exempel på en psykopat som blev påkommen med att ha rånat och vandaliserat en affär greps på bar gärning och sa sedan i förhören dessa tre meningar efter varandra: "Jag var inte där." "Jag stal inte alls så mycket." "Det var rätt åt gubbjäveln."
Vad är det jag säger nu då?
Vad läser du?
Är politikerna psykopater?
Nog för att statistiken talar för att vissa säkert är det liksom i alla skrån och samhällsnivåer men nej, det säger jag inte.
Däremot säger jag att man som åhörare ska vara vaksam mot dessa honnörsord som är till för att tilltala oss. Vi måste själva ta reda på fakta och veta innebörden av orden. Inte bara svälja dem och ta dem till oss som sanningar.
Det är därför jag tycker det är värdelöst att lyssna till politiska debatter eller läsa valaffischer eller annan politisk propaganda. Det är oftast, inte alltid, men ofta bara ord som är till för att få oss att tycka just det partiet är bra.
Jag lägger min röst på de som säger det jag vill höra.
Det är inte så alltid förstås, det finns tillfällen då äkta sanningar kommer fram i både debatter och andra sammanhang men man ska vara medveten om dessa honnörsord.
Om jag delar en bild på fejjan till exempel med politiskt innehåll så är det för att jag tycker den skildrar sanningen så som jag ser den.
Inte för att bara dela ut en paj utan grund.