Bilden: Mot Sherwoodskogen.
Två folköl. Det var det som gjorde att han kunde svara på tilltal och gå med stöd av mig.
Efter många samtal med soc, chefer, underhuggare och fältassistenter så blev det bestämt att pappa Gubben skulle bli skjutsad till avgiftningen av fältassistenten.
Ja det var ju tur för henne att jag var hemma för hon kunde varken klä på, hålla i eller packa grejer.
Väskan hade storasyster Mimmi packat i natt när hon var in för att kolla så att inga plattor var på.
Ja det blev många turer till innan han kom till avgiftningen 8 mil bort.
Först var han tvungen att åka till akuten här på lasarettet för bedömning. Nya grepp.
Väl där så sa de till fältisen; ”Vad gör han här?” och så fick han bli rullad till vårdcentralen och de fattade inte vad han gjorde där.
Ingen visste vem som skulle fixa så Gubben kom dit han skulle men tills slut struntade de i reglerna och ringde en sjuktransport ändå.
Nu är han där i alla fall och det är helt beroende på vad för läkarintyg som blir utfärdat från mottagningsläkaren vad det blir för utgång av det här..
LVM eller skit.
Bilden: Beklämmande.
Jag sa till socialsekreteraren att hur mycket kostar inte det här? Ambulansvända på ambulansvända, en dysfunktionell icke arbetande familj, behandlingshem som är bortkastade osv osv.
Hon höll med. Tyckte inte att han var trovärdig i sin önskan att åka på behandlingshem.
Ja nu kan man inte göra mer.
Andas möjligen i två – tre dagar.
I bästa fall.